Föreläsningar med fokus på barnets bästa

Rådande tystnads kultur och elevernas rädsla för att våga berätta skapar hinder. Den egna klasser vet oftast vad som pågår. Och ofta är även andra klasser och elever medvetna om vad som pågår.
I mina möten med barn, berättar ofta eleverna hur de upplever att ”vuxna ser men väljer att blunda”.

Barn vill berätta men av rädda för att själva bli utsatta låter de bli, erfarenheten säger att de vuxna vänder bort blicken. Inget barn vill riskera att själv bli hotad. Barn visar tillit när vuxna visar att de förstår barns oro.

”En sten i skon” orsakar stor smärta och det vet vuxna. Även de minsta barnen känner igen denna enkla symbolik. Att när stenen avlägsnas upplevs en lättnad.

Arbetsmaterial medföljer föreläsningen.

Systematiskt kvalitetsarbete synliggör fungerande processer och som främjar både eleven och klassens lärande när vi förstår att uppmärksamma:

• trovärdighet och kausalitet
• förstå barns intuition
• barns/ungdomars mognad
• barns/ungdomars styrkor
• negativa klassituationer
• utsatta elever

Föreläsningen har fokus på hur vi kan tänka, agera och arbeta med konkreta verktyg till stärkt personlig trygghet för att pröva nya arbetssätt.

En uppföljning med skolans personal genomförs utifrån ett arbetsmaterial som medföljer föreläsningen.

Handledningens synergieffekter i det dagliga arbetet minskar ohälsa och stress när:

• ökande arbetsuppgifter
• rast-konflikter reducerar lektionstid
• elev som flyr från klassrummet
• utåtagerande beteende
• störande beteende i klassen
• rymnings beteende

Stressande situationer i klassrummet påverkar negativt med risk för att pedagogen kan tvivla på sin egen förmåga och sin kunskap att hantera situationen.

Barn som lever i en hemmiljö med dysfunktionella vårdnadshavare, utvecklar tidigt sin förmåga att tyda och läsa in sin omgivning. Och inkänning är ett försvar för att förstå när någon är snäll, hotfull, taskig eller riskerar bli utsatt eller mobbad. 

Är det egentligen konstigt att barn visar oro och ängslan i vardagen och i skolan?

Skolan och samhället insatser behövs för att skydda utsatta barn som lever i ett medberoende i ett hem där missbruksproblem finns. Den som aldrig har varit i eller upplevt denna situation kan aldrig i sin vildaste fantasi förstå eller föreställa sig hur det är.

I föreläsningen får ni bekanta er med ”Lisa”. Jag vill skapa en ökad förståelse till Lisa som person, hennes familj, drömmar och vad de blev av dem.

Jag tar upp vilka verktyg vi kan använda och hur vi kan arbeta för att de barn som lever i hem med missbruk upptäcks.

Ett av mina roligaste och viktigaste årliga projekt var att besöka och informera eleverna klassvis. Intresset för Barnkonventionen skapade både engagemang och nyfikenhet hos eleverna när de fick arbeta med olika uppgifter och diskussioner.  

Hur kan skola, organisationer och föreningar leva upp till lagen med barnkonventionen som lag. Vad är skillnaden innan januari 2020 och vilka är förändringar.

Föreläsningen ger information om hur och vilka lagens betydelse har och omfattas av i skolan.

Anledningar till att barn söker en kuratorskontakt kan bero på flera orsaker. När barnet bestämmer sig för att vilja prata är det viktigt att lyssna aktivt och möta barnets behov.

Handledning med pedagoger och tvärprofessionella frågeställningar ger nya perspektiv och dimensioner med vidgade problemlösningar med likartade problem.

• Konsultation i komplexa ärenden i elevhälsan
• Konsensus för relationell kompetens och tryggt ledarskap
• Klassinventering, gruppdynamik samt grupprocesser
• Arbeta med inriktning 80/20 regeln
• Översyn av skolmiljö och klassanpassningar
• Psykosociala förslag på kartläggning/handlingsplan
• Kompetensutveckling
• Hållbar kommunikation vid föräldramötet
• Individ och gruppcoaching
• Handledning enskilt och grupp
• Coaching/bollplank till rektor
• Värdegrundsarbete i klassgrupper om ex Barnkonventionen, mobbning,  och dess konsekvenser
• Med lång erfarenhet och kompetens av barn på skola och i familjer. Barn i utsatthet riskerar utveckla utåtagerande beteende,  skolvägran och antipluggkultur med depression och ångest som konsekvens.